Livgivande ande kom och var nära mig och se mig där jag nu är. Se de sår som fortfarande blöder så snart vinden stryker förbi. Känn den smärta det orsakar, den kamp det skapar där jag sluter mig inom mig själv för att härbärgera smärtan. Se mig nu och möt mig där jag är. Ge mig mod att komma vidare. Hjälp mig att inte stänga igen för smärtan. Hjälp mig att möta smärtan med utbredda vingar där du får bli min sköld så jag själv kan gå fri. Du tar dig an kampen så jag själv får kraften att gå vidare. Jag behöver inte stå där och ta skydd –du tar det åt mig! Du har själv tagit på dig all världens synder. Du lägger dig i min väg så jag oskadd kan ta mig över det bråddjup som vill breda ut sig framför mig. Du har själv sagt: jag är vägen sanningen och livet… tro på mig…
