Translate

20 augusti 2009

Mötesplats


Emellanåt upplever jag en växande frustration inombords. Ingenting är då som det ska och det känns som jag har en sprängande energi som inte får sitt utlopp inombords och som skapar oro och rastlöshet. På senare tid har jag förstått att det är ofta i de stunderna Gud knackar på och vill stiga in och föra ett samtal med mig.


Ibland hörsammar jag oron och söker mig till avskildhet –oftast vid samma vattenbryn, där slår jag mig ner på en medhavd påse på en stock som ligger invid vattnet. Med mig har jag en sliten anteckningsbok i miniformat och en penna. Det är när jag stillat mig och börjar skriva som dialogen tar form. När jag skrivit klart så har oftast den inre oron stillat sig, det har fått sitt utlopp, Gud har fått säga sitt!


Vad gör jag då av det? Ja, ibland förundras jag över all sorg orden gett uttryck för. Inte visste jag att min själ var så tyngd av ledsenhet. Andra gånger sprider sig ett leende då jag i orden finner tecken på en förnöjsamhet och frid i mitt inre. Andra gånger har orden formulerat en dialog där det först framkommer vilka behov jag har och där trösterika ord följer som ger mig rysningar. Ibland följer uppmaningar som jag inte alltid hörsammar med konkret handling. Ja, hur kan jag vara så olydig när det i efterhand står så klart vad budskapet är? Kanske beror det på att jag bara är en människa. Kanske beror det på att jag är dålig på att se och bemöta mina egna behov. Kanske det helt enkelt inte finns kraft att handla för stunden? Det jag vet är att Gud har ett enormt tålamod och väntar tills jag känner mig redo. Det viktigaste är att Gud är närvarande i mitt liv och att jag nu och då bjuder in till möte!


Ur mötet får jag kraft att gå vidare även om jag inte svarar med handling. Ibland är det inte handling som behövs. Ibland behöver jag bara få vara omsluten av den stormande vinden vid vattenbrynet och få uppleva den inre värmen från Guds tilltal. Det fyller mig med nytt mod och ger kraft att gå vidare.


Jag tror att Gud har ett unikt tilltal till oss var och en. Gud använder våra förmågor och vet hur just jag och hur just du kan se och förstå att det är Gud som vill göra sig hörd. Pröva gärna själv att lyssna, att skriva, att blunda, att springa, att sjunga eller kanske att simma -Gud vill föra dialog med oss människor och söker ständigt såväl inre som yttre platser för möte! Öppna dina sinnen och lyssna till Guds knackning på det sätt som enbart du kan höra!